Varför valet av lastpall påverkar företagets miljöavtryck mer än du tror

Den där träpallen i hörnet av lagret

Du går förbi den varje dag. Den står där, sliten och grå, med en spik som sticker upp i ena hörnet. Ingen tänker på den. Ingen reflekterar över var den kommer ifrån, vart den ska ta vägen, eller vad den faktiskt kostar – inte bara i kronor, utan i koldioxid, skog och transporter. Men det borde du göra.

Faktum är att den ödmjuka lastpall som bär dina varor genom hela leveranskedjan har en betydligt större klimatpåverkan än de flesta inser. Globalt cirkulerar miljarder pallar. Miljarder. Och varje enskild pall har ett livscykelavtryck som inkluderar råvaruutvinning, tillverkning, transport, reparation och slutligen avfallshantering. Multiplicera det med hur många pallar ditt företag använder per år, och du börjar förstå varför det här inte är en petitess.

Trä, plast eller något helt annat

Det första valet du ställs inför är material. Träpallar dominerar marknaden – de är billiga, tillgängliga och kan repareras. Men de kräver virke. Och virke kräver skog. Och skog kräver tid, vatten och mark som kunde ha bundit koldioxid istället för att bli till engångspallar som kastas efter en enda transport.

Plastpallar å andra sidan håller längre. Mycket längre. De spricker inte, de möglar inte, och de väger ofta mindre. Men de tillverkas av fossil olja. Och när de väl är uttjänta? Då sitter du med ett avfallsproblem som inte löser sig själv.

Sen finns det pressade träpallar, pallar av wellpapp, pallar av återvunnen plast. Varje alternativ har sina för- och nackdelar. Men poängen är den här: valet du gör spelar roll. Det spelar enorm roll. Och de flesta företag gör det valet på autopilot, baserat på pris per enhet, utan att räkna in den verkliga kostnaden.

Vikten spelar mer roll än du anar

Tänk på det en sekund. En standardpall i trä väger runt 20–25 kilo. En lättare variant kanske 12. Det låter inte som en dramatisk skillnad. Men stoppa 26 pallar på en lastbil, och plötsligt pratar vi om hundratals kilo extra vikt – vikt som kräver bränsle att transportera. Varje kilo räknas när lastbilen rullar E4:an upp och ner genom Sverige, dag efter dag, vecka efter vecka.

Jag har sett företag spara tusentals liter diesel per år bara genom att byta till lättare pallar. Tusentals liter. Det är inte bara bra för klimatet – det syns på sista raden också. Och ärligt talat, i en tid där transportkostnaderna skjuter i höjden, borde det vara argument nog.

Cirkulär ekonomi börjar på lagergolvet

Vi pratar mycket om cirkulär ekonomi. Det låter fint på hållbarhetsrapporter och i pressmeddelanden. Men vet du vad? Cirkulär ekonomi i praktiken börjar med saker som pallar. Återanvänds de? Repareras de? Säljs de vidare när de inte längre passar ditt behov? Eller slängs de i containern utan en tanke?

Ett välfungerande pallsystem – där pallar roterar mellan företag, repareras vid behov och återvinns i slutet av sin livscykel – kan minska avfallet dramatiskt. Pallpooler, där flera företag delar på ett gemensamt pallbestånd, är ett lysande exempel. Istället för att varje företag köper, förbrukar och slänger, cirkulerar pallarna i ett slutet system. Resurseffektivt. Smart.

Men det kräver att du aktivt väljer det. Att du ställer krav på dina leverantörer. Att du faktiskt bryr dig om vad som händer med pallen efter att den lämnat ditt lager.

Certifieringar och spårbarhet – inte bara fina ord

Om du använder träpallar, fråga dig: var kommer virket ifrån? Är det FSC- eller PEFC-certifierat? Eller är det billigaste möjliga virke från en leverantör du inte vet något om?

Spårbarhet i pallkedjan är inte lyx. Det är grundläggande ansvarstagande. Och dina kunder – särskilt de större – kommer att börja ställa de frågorna om de inte redan gör det. Scope 3-utsläpp, alltså de indirekta utsläppen i hela värdekedjan, hamnar allt oftare under lupp. Din pall är en del av den kedjan.

Och det bästa av allt? Att välja rätt behöver inte kosta mer. Ofta är det tvärtom. En certifierad pall av god kvalitet som håller i tio omlopp är billigare per användning än en okänd billigpall som spricker efter tre.

Så vad gör du nu rent konkret

Börja med en inventering. Hur många pallar köper ditt företag per år? Vilken typ? Vad händer med dem efteråt? De svaren ger dig en baslinje.

Titta sedan på alternativen. Kan du byta till lättare pallar utan att kompromissa med lastkapaciteten? Kan du gå med i en pallpool? Kan du ställa krav på certifierat virke? Kan du sälja uttjänta pallar istället för att slänga dem?

Varje steg räknas. Och det fina med palloptimering är att det ofta ger snabb avkastning – både ekonomiskt och miljömässigt. Det är inte en av de där hållbarhetssatsningarna som kostar skjortan och ger resultat om tio år. Det är pragmatiskt, konkret och mätbart.

Så nästa gång du går förbi den där slitna pallen i hörnet av lagret – stanna upp en sekund. Den berättar mer om ditt företags miljöavtryck än du kanske vill erkänna. Men den berättar också om en möjlighet. En möjlighet att göra bättre, smartare och grönare val. Utan att det behöver vara komplicerat.

27 aug. 2026